phenobarbidoll

Jag ska inte klaga, jag har mat och tak över huvudet.
Men jag mår inte bra.
Jag känner mig oftast inte älskad (undantaget är när jag är med honom) , inte heller hatad.
Jag känner ingenting.
Jag ser mörker,
Jag vill se ljus

Detta är en saga utan lyckligt slut
Ingenting blir nånsin som det var förut
Den som blundar slipper se hur det ser ut
För vem bryr sig om en saga utan lyckligt slut ?

Idag har jag insett en gång för alla att jag tycker att självmord är själviskt. Och flera av er som läser mig blogg kommer mer än troligt inte att hålla med mig. Men det är erat bekymmer och känner ni för att trycka på mig era teorier så varsågod, att lyssna är jag bra på.
Annledningen till att jag först idag verkligen insett det är att först idag har jag insett vad det gör med folk i personens omgivning. Och vad man gör med dom man lämnar bakom sig, det är själviskt. Det finns ingen ursäkt för det, inte vad jag kan se. Att göra så mot dom man älskar, dom man en gång älskat.
Det ska aldrig någonsin vara värt det.
Tar man sitt liv kan man aldrig någonsin få tillbaka det, man kan aldrig någonsin ångra sig eller se tillbaka på det man en gång hade. Du får aldrig chansen att rätta till det eller möjligheten att se hur det skulle kunna utveckla sig. Och jag kommer aldrig att förstå mig på det. Inte om jag inte hamnar i situationen själv.
Du har min fulla sympati Mikaela, jag förstår känslan.

Jag vill dö gammal, jag vill se hur allting utvecklas. Jag vill se mina barn växa upp och bara... vara där. Se vad som händer. Jag vill inte missa en sekund mer än vad jag blir tvingad till.
"I want to see how this ends"

skriver när jag dansat.
då min ilska förhoppningsvis lagt sig.

---

We are the walking dead, we hold this ghost in our arms
We take our daily breath and thank our unlucky stars
Tried to get by on bread and water
Craving blood poured from the alter now
Not much left to do but;
Drown in flames of miscommunication
Down and out, and off in search of someone
Proud to translate what we truly dream
About, as we lay in this bed thinking out loud

jag älskar att dansa. ♥
och jag vet att ni får höra det varje tisdag xD
men seriöst, hej frihetskänsla.

jag dissar yogan imorgon av några massa annledningar.
-jag har sovmorgon tills 13.40
-jag kommer ha träningsvärk till no limit
-jag orkar inte.

Lägg dina armar runt om mig
och håll mig hårt en stund
så kanske vi kan glömma allt
om ändå bara för en kort sekund

jag ser lixom fortfarande din min frammför mig när du kom gående mot mig och jennifer vid skåpen.
det gör ont i mig också, mest för att jag vet hur nära det har varit att jag varit i din situation.
poor darling. Det är lixom så hemskt på något sätt. Fick leka stödjande vänninna på spanskan :*

& Patrik, du kommer troligen inte läsa detta.
MEN HELVETE VAD JAG TÄNKER PÅ DIG.


liksom hela tiden.