phenobarbidoll

Tänkte bara dokumentera att jag försökt sova nu i över 3 timmar men det går inte.
Alltid ska det vara något fel.

Så är jag så förbannat trött och grinig på vissa personer som egentligen inte gjort mig något de blir bara så jobbigt allting i mina ögon ibland. Men det löser sig väl det med. Bara jag får sova ikväll så ska allt kännas bättre.

Du är den första jag tänker på när jag vaknar på morgonen &
den sista jag tänker på innan jag somnar. Trots det måste jag
alltid gör någonting för att få det att låta som om jag inte litar på dig,.
Trots det måste jag hålla på att sabba allting vi är, jag vill inte.
Och det är bara för hennes skull...

Om jag inte får träffa dig idag kommer det att skrämma mig halvt till döds.

I'm not okey, I'm not o-fucking-key

---

jag måste erkänna att livet är för jävla trist och sorgligt ibland. vänner som en gång varit ens bästa, är inte längre lika tighta. vad händer på vägen till att man glider ifrån dem? om man redan har glidit ifrån varandra är det svårt att hitta tillbaka. riktigt svårt, som en utmaning.

DET GÖR MIG LEDSEN I ÖGAT.

och det hjälper inte att skriva fina inlägg och fina ord till varandra här. "internet ljuger som fan". det ska vara face to face, annars kan det lika gärna kvitta. men.. det kanske var meningen? nej. det finns inget som kan göra så här ont som är med meningen., men egentligen har man bara sig själv att skylla. och visst vore det lätt och skönt att anklaga den andre för allt? men det går inte, man har lika stort ansvar i en vänskapsrelation. vare sig det känns så, eller inte.

du ser vad andra inte ser, att det finns så mycket mer.
under ytan som jag nästan glömt.

jag saknar oss, allt vi gjorde & var.
vårat änglaskap & vårat systerskap. vårat veritas,.

back to reality
oh no, here i go again.