phenobarbidoll

det finns ingen jag älskar att umgås med som min syster, det finns ingen jag hellre
åker iväg på tripp med än min syster & det finns ingen jag älskar så mycket som min syster.

det var nog först på lovet jag insåg att jossi inte är kvar, att inte varit min på en väldigt lång tid.
det var iaf hemskt när jag kom på det & minst lika
hemskt när jag vaknade dagen efter. jag tänker aldrig gå tillbaka till något!
men jag lyckades aldrig garantera mig tillräckligt.

jag håller med: det är en falsk värld vi lever i, älskling!
men man blir lätt ställd när det kommer från sånt som
står än alldeles för nära.

vad skulle jag tjäna på att tala osanning.
jag har tillräckligt förstört alldeles för mycket.
& det är svårt att säga till dig vad jag tänker
göra när jag inte ens vet det själv, när jag inte
ens vågar tänka på det själv, när jag inte ens
vill komma fram till ett val.

men det gör ont i mig,
för jag kan inte minnas när du under de senaste två åren
smsade, mailade eller ringde mig på rent & eget initiativ.
jag har gett upp, ska sluta fälla tårar.

men nu ljög jag, jag gråter.
& jag skriker på min badrumsspegel och önskar att det var du.
önskar att du fullt förstod skadan du åstakommit,.

'jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig'

det är okey, gör som alla andra
& hata mig istället.